Pappersblomman

Jag fick förra året 3 pappers blommor av barnbarnen dom är så fina och välgjorda med så mycket kärlek och omtanke bakom. Och i år fick vi en till men då hade jag lagt dem i ett skåp för att spara så de inte blev förstörda .Men Alexander blev nog nästan lite stött att jag inte hade dem framme så nu har vi alla blommorna på bordet jamt.
Dessa två killar är så söta och kommer med massor av fint pyssel vi har fått komplimang teckningar och djurböcker och allt mojligt..De är så otroligt påhittiga . Men både Jonas och Anna är väldigt konstnärliga .

Diskborste

Detta föremål kan ge många minnen som när vi var i Blekinge med Signe och sov över hos Dagny . Vi brukade hjälpa henne med disken och äldre damer har ju ofta en bestämd ordning hur man gör allt.... ..men det känns på nåt sätt tryggt
 Det får mig att tänka på planen där vi parkerade husbussen och  när vi gick Signe o Dagnys Bredabäcka runda .Över spången på den lilla bäcken vid järnvägsstationen . Där  hennes man hade omkommit , han var anställd vid statens järnvägar . Därför hade både han och Dagny gratis resor vid sj hela livet. Lite tragiskt . Hade väl varit bättre att ha honom kvar.

Nötknäppare

Det första jag tänker på är den lite rostiga nötknäckare som vi fick från farmor .När jag tog fram den förra julen sprang Johan runt och tyckte det luktade pyton  men han varändå tvungen att lukta på den.
Min barndomsjul fanns det alltid en fruktskål med nötter och torkade fikon ,dadlar och korinter eller vad dom stora nu heter. Jag tyckte egentligen inte om eller kanske inte tålde nötter men jag älskade att knäcka dem .Så de får mig att tänka på min mamma och att allt var lugn och mysigt ..trots att hon inte tyckte om jul.

Ketchup

Ketchup ..varför jag inte tycker om det. Jo farbror Erik som arbetade hos Sven brukade ofta berätta hiskeliga historier om hur det gick till i ketchup tillverkningsbranchen han hade haft lite med den att göra.
Men det är nog inte bara det det är liksom en känsla av obehag  lukten men nåt djupare än så. Inget jag kan ta på direkt . Kan vara när min moster Hjördis rörde ihop hiskeliga brygder som hon hade mig och min kusin Ingmari att smaka på medelst sugrör  igenom nyckelhålet på dörren  i Ingmaries rum. Vi tyckte det var kul då ...men besöken där var så mycket jag minns hemlängtan , att jag kände mig övergiven mm Men övergiven var jag ju inte allt var helt frivilligt förstås . Men jag var inte så van att sova över och min moster som fick barn när hon var sjutton var ganska sprallig av sig  ..Hon var ju kanske 20-21 när jag började åka dit om sommaren . Så hon och min morbror Ingemar var ju väldigt unga. De hade skaffat sig ett bra liv

Och så minns jag hiskeliga åskväder där på Vara slätten. Och historier om lantbrukare som åskan slog ner i när de tittade till korna. Men det är kanske inte bara detta ofta en av få ingredienser när jag var som fattigast.

Fjällbacka

Stora Hotellets historia i Fjällbacka

 

Stora Hotellet byggdes 1834. Det byggdes i ett plan och utan källare (nuvarande Galären). Första ägaren var mamsellen Charlotta Hanqvist. Hon ägde hotellet fram till 1853 då familjen Hellberg tog över fram till 1882. Hotellet användes vid den tiden främst som gästgiveri och handelsbod.

1884 ägs hotellet av sin första sjökapten, nämligen Carl Aron Hansson.

1904 köps hotellet av sin andra sjökapten Hjalmar Andren, som driver hotellet fram till 1912. Sjökapten Andrens hustru står uppsatt i Fjällbacka husförhörslängd som hotellvärd. Stora hotellet har nu alltså övergått från gästgiveri till hotell.

1912 köps hotellet av Axel Wenander och Carl Larsson som gör mycket stora förändringar på byggnaden genom att anlägga källare under hela byggnaden och bygga en övervåning.

Ca 1920 köptes hotellet av Richard Eklind. Han byggde 1938 till med en stor vinkelbyggnad i 2 våningar. Intressant är att samma arkitekt som ritade badrestaurangen har använts, vilket man kan se på de runda fasaderna. Arkitektens namn var Gerard Polson.

Dessutom anläggs en trädgård på den nuvarande uteserveringen på nedsidan. När man gräver här hittar man flera skelett som enligt sägen skulle härstamma från tyska legoknektar, som väntat på utskeppning från Fjällbacka i mitten på 1600-talet. De ska då ha våldgästat och dömts till hängning och begravts på denna plats, som då var en sandstrand.

1939 övertas hotellet av den legendariske John Berglund. Han driver det fram till 1966 då Karl och Britt Clementsson tar över.

1985 övertas hotellet av dess nuvarande ägare Lars-Erik Persson. 1995 inträder Olle Järund som partner.

1996-1997 totalrenoveras hela hotellet.

Stora Hotellets ombyggnad 1996-1997

Ombyggnad av restaurangen 1996

På våren 1996 renoverades den övre matsalen. Som inredningsarkitekt anlitades Erik Niessen från Stylt inredningsbyrå i Göteborg. Han ville inte använda sig av det gamla vanliga med silltunnor och nät utan istället utgå från hur en sjökapten på de vida världshaven skulle vilja ha inrett sin matsal. Eftersom Stora Hotellet ägdes av två sjökaptener mellan 1884 till 1992 fick dessa stå som förebild till den Kapten Klassen som så småningom kommer att prägla hela hotellet.

Kapten Klassen seglar på världshaven vid sekelskiftet och inreder då sin matsal i den samtida konstnärens Carl Larssons färger, som ger ett varmt och välkomnande intryck. Samtidigt är han fåfäng och vill gärna visa upp sina troféer från sina resor. Alla dessa troféer pryder väggarna i Kapten Klassens matsal alltifrån indianspjut till strutsägg. Eftersom kaptenen får uppleva övergången från segelfartyg till ångdrivna fartyg, blir hans dröm att en gång få äga en ångdriven båt. Denna dröm finns målad på den norra väggen i matsalen.

 

 

Hotellets renovering 1996-1997

Hösten 1996 började rivning och projektering av hotelldelen. Själva nybyggnadsarbetet började först i november 1996 och lördagen den 29 maj stod hela hotellet färdigt. Allt avlopp, vatten och elledningar hade bytts ut. Hela hotellet brandsäkrat med gips samt ett toppmodernt sprinklersystem inmonterat för att skydda mot eldsvåda. Ett helt nytt ventilationssystem som bygger på frånluftsventilation sattes in.
Erik Niessen anlitades som inredningsarkitekt. Kapten Klassen intar en central roll i utformningen av rummen. I den nedre våningen fick alla rum representera alla kaptenens favorithamnar. Buenos Aires (Argentina), Casablanca (Marocko), Mombasa (Kenya), Bombay (Indien), Yokohama (Japan), Havanna (Cuba), alla dessa rum har inretts med material och saker ifrån respektive land. Exempelvis kakel från Marocko, sängar ifrån Indien och Afrika, tyger från Sydamerika etc. Under byggnadsarbetet kom flera containrar med inredningssaker från hela världen.

I den övre våningen fick rummen representera alla kapten klassens kvinnor, som han hade i varje hamn. Dessa var Carmencita (Buenos Aires), Ilsa (så hette Ingrid Bergman när hon spelade mot Bogart i filmen Casablanca), Sheba (Bombay), Yoko (Yokohama), Rosalinda (Havanna). Alla dessa rum har inretts med samma känsla för respektive land som de andra rummen men denna gång med en mer kvinnlig prägel. Det finns många finesser, en är det lilla fönstret i Ilsa som Erik Niessen insisterade på att göra då man kan se Ingrid Bergmans staty nere på torget.

Den sista men de finaste rummen och sviterna fick namnet efter Kapten Klassens favorit upptäcktsresanden, nämligen James Cook (Australien), Roald Amundsen (Sydpolen), Marco Polo (Kina), Leif Eriksson (förste vikingen som hittar Nordamerika) samt Christoffer Columbus (Amerika). Alla rummen talar sitt tydliga språk. Det är dock värt att notera i Columbussviten renässansens Europa på 1400-talet i nedre våningen och Västindiens kultur i den övre. Alla dessa rum har balkong med vidunderlig utsikt över Fjällbacka.

Utanför varje rum hänger en tavla som innehåller ett brev, som Kapten Klassen skrev hem till sin bror i Fjällbacka. I dessa brev beskriver han alla sina sorger och glädjeämnen som han hade i respektive hamn.

Alla rum har fått byggas efter hur den gamla byggnadens stommar och bjälkar låg. Därför är alla rum olika och i en del fall är till och med badrummen större än själva sovrummet som i exempelvis Sheba. Alla badrummen är mycket exklusiva och helkaklade. De sista 3 veckorna innan hotellet var färdigt arbetade 10 kakelläggare dygnet runt för att bli färdiga i tid. Tanken bakom badrummen är att gästerna efter en dag på havet med fiske i kanske vindpinat väder en novemberdag skall kunna slappna av med varmt bad i en härlig miljö.

 


RSS 2.0