Vont de gäär

På min barndoms mål heter det så .Vad ont det gör. Jag har fått nackspärr.
När jag var barn fick vi inte prata Bohuslänska i skolan. Vår lärarinna rätade oss alltid . Hon sa att det inte skulle bli nåt av oss om vi inte lärde oss att prata fint. Och visst hade hon rätt till en del. Man bedöms ju ofta efter hur man pratar och hur man ser ut. Hur mycket vi än vill att det inte ska vara så, så är det ändå på det viset många bedömer andra .
Nej nu ska jag ta hand om min nacke och gå och sova .God natt

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0